Idag lider jag av lite lite avundsjuka på de kreativa människor som kallas poeter. Dom som kan trixa och trolla med ord på ett helt makalöst sätt. Jag är inte helt obegåvad när det gäller detta men jag är långt ifrån någon poet, jag saknar lite av det tunga svårmodet.
Jag har suttit och lyssnat lite på dom stora idag även läst en del texter och jag känner bara tänk om jag hade kunnat skriva något så vackert!

"Vägen upp till templets skriftprydda stad
Trampas mellan rosors gulnade blad
Multnade plankor och bårar
Till dess den långa å svartklädda rad
Mjukt sig bugar i tårar

Så gick till vila från slagsmål och bal
Grälmakar Lövberg din maka
Där, ditåt gräset långhalsad och smal
Hon än glor tillbaka
Hon från Dantubommen skildes idag
Å med henne alla lustiga lag
Vem skall nu flaskan befalla
Törstig var hon och uttörstig är jag
Vi är törstiga alla"

Nu tog jag inte hela texten men ändå, jag tycker den är fantastiskt.

HipHoparen Petter är också helt fantastiskt, jag avskyr hiphop i vanliga fall, jag står inte ut med skiten men hans låtar är helt annorlunda.

Detta är första versen på låten Längesen.

 "Du var gammal
Jag var äldre
Och nu sågs vi igen
Gått så lång tid så länge sen
Decennier tillbaks
Men jag minns det såväl
Varför kärleken brunnit
Utav olika skäl
Varför jag aldrig släppt det och aldrig gett upp
Trotts min väg vart lång kantats med gupp
Jag stått utan för din port så många gånger
Så många brev många sånger
Minns varje ord varje rad jag skrivit
En längtan så stor
Minns varje dag jag lidit
Har gått genom livet med en övertygelse
Att jag satt något spår
Som har haft betydelse
Aldrig besvarad aldrig tillmötes
En kärlek så varm utan den vilket öde
Från vinter till vår
Sen sommar till höst
Trots att tiden vart svår så gav kärleken tröst
Hjärtan som slår
Vi står där vi stod
Minns det som igår
Första gången du log
Som om jag snubblade pladask
På marken och bara dog"

Vilken underbar egenskap att kunna beröra människor på detta sätt!