SKRIVET: 2010-12-22, kl 07:15:34 | PUBLICERAT I: Allmänt
Inget är längre personligt!Jag fick en liten liten chock i förrgår när jag tittade på vetenskapensvärld dom berättade dom den Engelska mattematikern Turing och vad han har åstakommit för fysiken.
Dom berättade att han kom in på detta ämnen av en personlig anledning, nämligen en kärlekspartner som dött.
Jag reagerade instinktivt - Va då personligt? Är deT personligt?
Det fick mig att inse att det jag anser vara personligt eller rättare sagt hela begreppet personligt har en helt annan innebörd för mig än vad dom hade när Turing levde.
Jag började tänka till om detta och började inse att nästa alla (eller väldigt många i alla fall) begrepp idag har en annan innebörd än vad dom hade innan.
Ordet Hata t.ex som för mig är ett väldigt starkt ord inte betyder mer än du är dum för de som är yngre än mig.
Älska likadant (fast tvärtom;)).
Vad har detta för betydelse för vår kommunikation egentligen?
Ta Aftonbladet som exempel, i den tidningen är det ju chock, extra och exeptionellt vara och varannan sida. Dom har ju helt och hållet urlakat dess ord.
Listan kan göra hur långt som helst på ord som inte längre betyder det dom "betyder".
Nu vet jag ju att språket faktiskt inte är all kommunikation utan det är ungefär 50/50 med kroppsspråket men ändå, när samma ord uppfattas olika av två personer så måste det väl ändå blir problem?
Sista frågan vad beror detta på?
ja du det var en bra fråga. allt man säger uppfattas ju olika av alla personer. det beror på vilka ord de fokuserar på o hur de tolkar innebörden men ur det kommer sig att vi är så olika beror v¨äl på arv,miljö o uppfostran
SV: Jag håller med dig! Det är intressant att de som lämnat anonyma kommentarer är dom som är för cannabis. Konstigt att dom inte vågra stå för sina åsikter om det nu är så ofarligt och bra som dom vill få det till. Jag svarade på en anonym kommentar förut. Får se om dom skriver tillbaka.. idiots!
SV: Jag har svarat på din kommentar. Tror du har missförstått. Det är min kommentar om att cannabis är inkörtsporten till tyngre droger. Det är ett svar jag gav till fredriks kommentar. OM jag har förstått fredrik rätt så menar han att alkohol är en lika stor drog som cannabis, och att alkoholen är farligare. På det sättet vill han rättfärdiga det faktum att han tycker att cannabis är bra.
Dittan & dattan om ett intressant jätteämne. Det brukar ju göras en åtskillnad mellan personligt och privat. I radiosammanhang uppmanas exvis morgonpratarna att vara personliga - men inte privata. Men ibland kan det ju vara knivigt att veta var gränsen går. Sedan i det vanliga livet så har ju mobilerna och allt öppet snackande gett "det privata" en helt ny innebörd, egentligen. Allt privat kan lika gärna vara offentligt, tycker tydligen många. Sedan så brukar ju exvis språkoraklet Fredrik Lindström framhålla att det här med språk är något levande - som hela tiden förändras (även om det ibland sker så långsamt att man knappast märker det). Språk är ju annars en sorts gemensam överenskommelse mellan alla vad saker och ting betyder. När ord betyder (=uppfattas) olika för olika människor, då blir det onekligen problem. Annars är väl tidsandan att allt ska vara maxat. Och allt ska därför beskrivas i så starka färger som möjligt. Och det är inte bara kvällstidningarnas folk som gör det. Även om det gänget säkert bidrar till språkets förändring. RIKTIGT GOD JUL PÅ DIG!
Språkutveckling. Styrkan förflyttas hela tiden. När jag återvänder till mitt hemland, stöter jag allt oftare på ord som jag inte förstår. Ibland tom meningar som trots att jag förstår orden så innebörden blir luddiga.
Även har jag fått reaktioner hur jag uttrycker mig. Inte för att jag låtsas om som om jag har glömt mitt modersmål, utan för att den har stannat i utvecklingen.
Man vill förnya sig hela tiden. Och det gör att utvecklingen går framåt. I allt. I ord och handling. Det är en drivkraft i sig.
God Jul!
<em>( svar på svar som du gav hos mig. Men jag skulle föredra om du svarade här istället. Då har andra lättare att följa med tråden. Istället för att hoppa fram och tillbaka mellan olika sidor för att hänga med i diskussionen.)</em> :)
Jag tycker inte att det är nåt problem att språket utvecklas. Inte heller tycker jag " att den ena använder ord som för mig har en starkare eller helt annan betydelse" skulle störa.
Tänk hur gammelmormor skulle idag himla med ögat om hon hörde när alla numera säger skitgott, skitbra och andra liknande uttryck.
För övrigt kommer jag från Ungern.
Antonia: Jo du kanske har rätt, en rockig gamelmormor hade säkert gjort det medans många andra hade tagit i liter mer och bett de unga uppföra sig och vårda sitt språk (i alla fall min).
Jag tror fortfarande att någonstans har en betydelse, nu vet inte jag vilka ord som är känsloladdade för just dig men ta ordet hata återigen som exempel. Du reagerar troligen på något sätt, dina tankar formas efter din reaktion, där av kommer samtalet att utvecklas åt ett annat håll. Hade du däremot inte brytt dig om ordet hatar så hade du kanske inte reagerat på det.
En annan fråga, när vi använder alla kraft uttryck i vardagstal, vad ska vi då ta till när vi verkligen behöver ett starkt ord?
Det är kanske just därför så många som tar till fysisk kraft. Orden räcker inte längre.
Men kan vara också så att med tiden drar man sig för att använda såna kraft uttryck, just för att den är sönderanvänt och börjar använda det när det är verkligen på sin plats.
Jag minns när jag var relativ ny i Sverige och skulle flytta till en ny lägenhet. Åkte med flygtransporten och pratade glatt på. Var en äldre man som körde flyttbilen. Helt plötsligt säger han, - men lilla flickan vad du svär mycket -.
Och han hade rätt, fast jag inte alls tyckte att jag gjorde det. Jag använde ordet "fan" rätt så ofta på den tiden. För för mig, var det inte alls ett laddat ord. Det är det snällaste man kan använda i mitt språk om man inte vill vara grov i munnen.
Hur som helst, försöker jag än i dag undvika såna uttryck.
Man bör kanske oftare diskutera om ordets betydelse och verkan.
Det där var en intressant fundering, kanske är det så att man blir fysisk när orden inte räcker till.
Jag använder inte heller kraftuttryck speciellt ofta eftersom jag vill kunna använda dom när det verkligen behövs.
I säg det är ju ett talesätt att låta nävarna tala när orden inte räcker till men det kanske är mer utbrett idag?!?!
Jag kan själv säga att om jag verkligen hade velat tala om för en människa hur mycket jag ogillar dom och dom inte tar det på allvar så hade jag blivit ännu mera arg, jag hade givetvis aldrig tagit till nävarna men jag hade absolut retat upp mig ännu mer än nödvändigt.
Ja det tror jag hade varit en bra sak om man gjorde, mer diskutioner om detta ämne önskas!