INFO OM MIG 
SKRIVET: 2011-03-29, kl 10:29:30 | PUBLICERAT I: Allmänt
Tomas Quick - denna märkliga man!Nu är Tomas eller Sture Berwall som han hette innan blivit frikänd för Mordet på den norska flickan Therese.
Han bethöver väl inte någon närmare presentation, nästan alla vet väl vem han är eller vad han har gjort. Sveriges värsta seriemördare? Eller en vanlig tokig gubbe?
Jag är faktiskt inne på Leif G W Perssons linje, att han bara är en lurig gubbe som kanske inte begått något av dessa morden.
Men han är ju inte fullt frisk så därför hoppas jag att han inte frikänns för alla mord för en sån människa vill inte jag ha lös springande i samhället.
Men om han nu blir frikänd och frisläppt får man nog börja kolla sig om ryggen, för att han är uppmärksamhets beroende är det väl ingen som har missat så man vet ju inte vad han tar sig till när folk inser att han är bara är en vanlig människa, Sture Bergwall och inte Tomas Quick.
Det andra som oroar mig är, om han nu är oskyldig till alla dessa mord, så springer det alltså runt minst 7 st riktiga mördare och 8 st offer som ännu inte fått upprättelse.
Jo Sture/Tomas är en mycket sjukmänniska och jag hoppas att han kommer sitta där han sitter livet ut, men på nått sätt vill jag ändå att de andra offrerna får upprättelse genom att mördarna grips!
2 kommentarer | SKRIVET: 2011-03-29, kl 08:58:25 | PUBLICERAT I: Allmänt
Kvinnor som slår!- Det begynte med utskjelling og spytting, og fortsatte med slag, berättar Ola i norska Aftenposten (7/5). Norska institutet för by- og regionforskning har studerat utbredningen av partnervåld och funnit att var femte norrman och var fjärde norska har utsatts för våld eller hot om våld av sin partner. I åldersgruppen 20-54 säger 2,2 procent av männen att de har blivit grovt misshandlande av sin partner. Motsvarande tal för kvinnorna är 8,2.
Ingen normalt vettig och vaken människa ifrågasätter att kvinnor oftare än män får stryk av sin partner. Mest och kraftigast våld alla kategorier utövar däremot män mot andra män. Men det är inte det saken gäller nu.
Trots ganska stora ansträngningar har jag inte funnit någon som kan ge ett bra svar på frågan om de kvinnor som hotar och slår sina män bildar en egen maktstruktur. Eller om det i stället är så att våldsbenägna damer helt enkelt ska sorteras in i den allenarådande och allt förklarande manliga könsmaktsordning som Uppsalaprofessor Eva Lundgren, Margareta Winberg och extremfeministerna i kvinnojourernas riksorganisation (Roks) har lurat regering och riksdag att ta till sitt hjärta.
Undrar just vad Ola i Aftenposten har för uppfattning om den där könsmaktsordningen."
Detta får du tåla eftersom du är man.....
Män som blir slagna av sina kvinnor är faktiskt vanligare än vad man tror, det är bara det att man män inte pratar om det eftersom det är pinsamt att bli slagen av en tjej.
Att män slår kvinnor är ingen nyhet, det finns hur mycket statistik om det som helst. Tipas på vad man ska göra, olika jourer, polisen har speciall utbildning. Men hur bemöts en man som vill anmäla att han blir misshandlad av sin kvinna?
Vissa tjejer verkar tro att man får bete sig preics hur man vill eftersom att dom är tjejer, det är inte okej!
Det finns folk till allt, men man ska inte komma undan bara för att man är tjej.
Feminismen härjar i Sverige - Kvinnor kan, kvinnor vill och män det behövs inte.
Bara för att kvinnor behöver mer att säga till om så får vi inte börja se ner på män.
I vilket fall som helst så är kvinnor som slår eller behandlar sina män illa väldigt vanligt, kvinnor kör också med psykologiska nertryckningar. Isoloering m.m
Men skillnaden är att män inte pratar om det så som kvinnor gör, dom är ser det som en svaghet!
Men det spelar ingen roll, kvinna som man ska inte behöva bli behandlad illa av någon som "älskar" dig!
Hjälp stötta,prata med dom som ni vet blir utsatta!
SKRIVET: 2011-03-28, kl 14:13:09 | PUBLICERAT I: Allmänt
Testing testing..1..2..3Som den paranodia människa jag är så måste jag kolla av så att saker verkligen fungerar så om någon av er som läser bara kan göra ett litet litet knyst ifrån er så att jag vet att kommentatosfunktionen fungerar!
Det funker med vad som helst, Hej räcker gott o väl!
SKRIVET: 2011-03-25, kl 07:42:35 | PUBLICERAT I: Allmänt
Allt är en enda gråzon!Vi människor lever alltid i någon slags gråzon, ingenting är svart eller vitt utan det är nja,kanske,strax, eller eventuellt hela tiden.
Jag ska ta en kaffe metafor: Jag dricker inte kaffe men alla mina kollegor gör det, jag ombeds däremot alltid hämta kaffe till dom eftersom dom sitter fast, den ena killen vill ha stark kaffe den andra vill ha svagare, givetvis har jag ingen aning om hur man ställer in detta på kaffe maskinen utan tar medel starkt i båda och kör en psykologisk fint genom att låtsat komma ihåg vilken det var stark respektive svagt kaffe i, funkar 100% eftersom dom inte smakar på varandras kaffe. Hade dom gjort detta hade dom givetvis konstaterat att båda smakar likadant men eftersom vi inte är speciellt givmilda så klarar jag mig alltid!
Min tanke med dett avar att varför kan människor inte vara leva svart eller vitt antingen så dricker man bara starkt kaffe, vet hur de smakar, vet hur pigg man blir etc. Nej vi ska leva i en gråzon där man vill ha något men struntar i om man får det eftersom man inte vet om man får det eller inte.
Detta inlägget handlar givetvis inte om Kaffe, men den bakomvarande tanken kan jag inte skriva om så därför fick det bli kaffe denna gången.
Det jag egentligen eftersöker är att människor borde bestämma sig för mer och sen genomföra det, jag tänker INTE hårddra det för en gångs skulle genom att hävda att världen hade varit bättre med svart och vitt tänkande för det hade den inte men den hade absolut blivit bättre om folk slutade skutta runt i en gråzon av icke vetande. Ibland kör vi för fort, ibland inte. Ibland blir vi arga för en viss sak ibland inte.
Nu när jag kommit så här lång så blev det svårt att egentligen få fram det jag vill utan att berätta men jag gör mitt bästa ändå. Om folk hade kunnat bestämma sig lite oftare och hållt fast vid det så hade vi sluppit problem.
T.ex när det gäller partner, är man ihop så är man, har man gjort slut så har man, inte köra någon halvdan historia för dels så är det alltid mycket svårare att gå vidare när det väl tar slut.
Lagen är en gråzon, politiker är en gråzon allt istort sätt är en enda gråzon, där allt och inget gäller.
Jag önksar att folk bara visste vad dom ville och höll sig till detm givetvis ska man inte vara dumdristig men ändå bara försöka bestämma sig för vissa saker och köra på det för att se hur långt det går.
Nej ingen blev klokare utav detta, när det är officiellt då kan jag berätta den riktigt histoiren bakom detta inlägg!
SKRIVET: 2011-03-25, kl 07:20:22 | PUBLICERAT I: Allmänt
Skelett i garderoben...Nej i perrongen!Sånt här gillar jag det är CSI och Cold case goes Sweden!
Dom har alltså hittat ett skelett i perrongen vid Svedmyra station i södra Stockholm, hur spännande är inte det?
Vem är det när lades det dit?
Var det när stationen byggdes på 1950-talet?
Men den viktigaste frågan är kommer vi någonsin få veta vem det är och vem som gjort detta?
Nu kan man ju bara hoppas att media följer detta fallet så att jag kan hänga med och följa jakten på en eventuell mördare.
Det kan hända att jag kollade lite för mycket på dessa serier i mina tonår och det är därför jag tycker detta är så spännande! Men som sagt man vet aldrig vad dom kommer att komma fram.....
SKRIVET: 2011-03-25, kl 06:59:12 | PUBLICERAT I: Allmänt
Hjälp!Hur byter man "tema" och lägger sin snygga och käcka bilder som alla andra har?
Ja min blogg är ful, det är ingen som sagt det men det är många som tänker det, så jag behöver lite hjälp eftersom min enda bloggande vän som kunde ha visat mig detta inte längre finns med i bilden så behöver jag någon annans hjälp!
http://emmaengmans.blogg.se/2010/december/
Haha när jag gogglade efter denna bilden så såg jag att det heter design;) inte tema, kolla jag är ju helt hopplös jag vet ju inte ens det!
Så hur fixar man en ny design när man är totalt okunnig, det behöver inte vara tip top bara bättre än nuvrande utseende!
SKRIVET: 2011-03-21, kl 16:39:06 | PUBLICERAT I: Allmänt
Byta eller inte byta!Så vad är fördelarna med att byta jobb VS nackdelarna.
På plus sidan:
* Nya utmaningar.
* Personlig utveckling.
* Nya människor.
* I många fall även bättre lön/bättre tider.
* Om det behövs får man en nystart.
På minus sidan:
* Man vet inte vad man har förens det är borta (risken att ångra sig)
* Alla goa kollegor man lärt känna som tycker om.
* Tryggheten.
* Man vet inte vad det nya stället har att erbjuda fören man är inne i smeten.
* Man får börja om från början igen och jobba sig uppåt, bevisa att man är bra.
* Eventuellt en sur ex-chef.
Som ni märker är mycket av detta tvetydigt men det beror mycket på hur man är som person.
Jag ser bara utmaningen och fördelarna med det ,jag är nog lite för framåt ibland och gillar att kasta mig utför med huvudet före. Det medför en massa problem men samtidigt vågar jag och den känslan är både bra för självförtroendet och för min personliga utveckling. Allt handlar om att våga! Givetvis kommer jag sakna dom jag arbetar med väldigt mycket men hellre ångra det jag gjorde än det jag inte gjorde.
Hittar ni mer positiva/negativa saker när man byter jobb?
Men om vi diskuterar lite mer, hur lojal ska man vara sitt företag?
Ska man alltid se till sig själv först?
Jag är en väldigt lojal människa och har väldigt svårt att gå bakom ryggen på folk, men om de utvecklings möjligheter man söker i företaget inte finns ska man då stanna kvar?
Jag är nog ett dålig exempel på detta eftersom jag saknar en massa arbetslivserfarenhet, jag har bara så där lite lagom med det. Men jag kan bara utgå för mig själv eftersom jag inte kan tala för andra men jag är alldeles för rastlös för att inte få möta nya utmaningar i jobbet, det kommer troligvis komma en sådan dag när jag tar mig vatten överhuvudet men jag vet att jag är stark så jag kommer att klara det med!
Innan man byter jobb borde man i alla fall fundera rejält över:
* Anledningen till att man byter jobb, har chefen varit jobbig, är det skäl nog?
* Trivs du inte med arbetsuppgifterna/kollegorna?
*Vad vill du göra istället?
* Vad kommer det nya jobbet innebära för dig privat?
SKRIVET: 2011-03-21, kl 09:17:21 | PUBLICERAT I: Allmänt
Är våra politiker köpta av McDonalds?http://svtplay.se/t/103466/dokument_inifran om man kollar 44:20 in i dokumentären så börjar alla lovorda McDonalds, är det så att våra politiker är käpta av McDonalds och därför tycker det är okej att dom behandlar ungdomar på detta sättet?
För det är väl inte allt för många politiker som gått ut och fördömt McDonalds sätt att behandla sin personal?
Någon som fördömt the phone house? Lidl? Nej det är det inte.
Eftersom det är som dom säger i dokumentären så är dom unga ingen stor väljar grupp och därför behöver politikerna inte hålla sig väl med dom. Desutom som den förra arbetsmarknadsministerns säger alla tänker på dig själva, dom unga får ta smällen för att dom ska få ha de bra när dom går i pension. Givetvis säger han det inte rakt ut men det är precis vad han menar. Men jag kan ändå inte låta bli att undra vad politikerna mer tjänar på det, är det verkligen bara väljare dom fiskar efter eller är som köpta av McDonalds? *hmmm*
McDonalds Plus Pengar Lika med En glad regering *hycklare*
Jag fick jobb efter en längretids arbetslöshet mitt under stormande lågkonjukturen när alla fick sparken så jag tror inte på att det är omöjligt att få ett jobb idagens Sverige MEN...
Jag har skrivit förr om att det finns dom som är väldigt kräsna som inte tar vilket jobb som helst och såna ungdomar finns det, vi är bra bortskämda eftersom vi har fått allt och för det mesta inte behövt jobba ihop till våra egna saker. Men även om det finns bortskämda ungdomar som inte tar vilket jobb som helst så finns det dom som gör det och dom är guldvärda men dom ska ju inte behöva jobba under vilka villkor som helst.
Tar man ett låg status jobb så ska man banne mig ha vettiga villkor och skälig lön, inte halverad lön för att man är 19 år och lärling. Man ska ta vilka jobb som helst men man ska inte jobba under vilka villkor som helst.
McDonalds kör tydligen på den stilen att dom har obegränsad mängd med arbetskraft och kan därför byta ut och behandla precis som dom vill, lek med tanken att alla skulle bojkotta McDonalds och vägra ställa upp på dessa villkor, hur hade situationen sätt ut då?
Nu kommer inte detta hända eftersom det alltid finns folk som kommer att jobba för dom eftersom dom alltid sätter sig själv framför gruppen. Men kan man ändå inte bara låta bli att äta hos dom för att visa sitt missnöje med hur dom behandlar oss ungdomar?
Undra om det skulle kunna gå att genomföra en McDonalds bojkottning?
Hmm en facebookgrupp kanske;)
SKRIVET: 2011-03-18, kl 15:57:53 | PUBLICERAT I: Allmänt
Skratta lite kanske?- Använd nu inget fult ord utan säg snällt vad du ska ha.
Per går iväg men kommer inte tillbaka hem.
Mamman ringer butiken.
- Jo Per är här men vi förstår inte riktigt vad det är han ska ha.
- Men va sa han då?
- Jo han ber om att få invändig isolering till pappas hobbyrum
Vad är höjden av manlig förnedring?
Att en man har ståfräs och springer in i en vägg...
- och upptäcker att han har brutit näsan!
En liten ekorre var lite pilsker en dag, men det fanns ju ingen annan
ekorre i närheten.
Han mötte en hare och frågade:
- Kåt eller?
Haren svarade:
- Är du knäpp eller? Jag är ju en hare, det går ju inte.
Ekorren gick vidare. Mötte ett rådjur. Och frågade:
- Kåt eller?
Rådjuret svarade:
- Går ju inte fattar du väl jag är ju ett rådjur.
Ekorren började bli lite nedslagen. Men då mötte han en björn och frågade:
- Kåt eller?
Björnen blev lite konfunderad, han var ju lite sugen men egentligen inte
på en ekorre, men han såg ju att ekorren var hemskt sugen så han sa kör
till då. Det skulle väl snart vara avklarat.
Men just som ekorren skulle till att köra in den så råkade björnen
trampa på en humla som stack honom naturligtvis. Och björnen skrek högt.
- Aooooo!!!
Då kikade ekorren fram lite försynt och sa:
- Första gången eller..?
SKRIVET: 2011-03-17, kl 16:26:31 | PUBLICERAT I: Allmänt
Blogg?Ja alla dessa är nog skäl till varför vissa har en blogg, varför har just du en blogg?
Varför har just jag en blogg?
Ja varför just jag har en blogg, var meningen från början att jag tyckte att jag hade nått vettigt att säga se om folk delade mina åsikter och använda den som ett socialt experiment för vad folk reagerade på och vad som struntade i.
Men jag kom på att det var galet svårt att försöka sitta och komma på en massa saker, vissa gånger blir det helt enkelt bara tjafs av det hela. Att skriva om sig själv och sitt liv är ju lätt men att försöka vara anonym och skriva om saker som inte bara handlar om mig. Man ska ju försöka att specifikera sig så gott det går ha en linje, men jag lyckas ju aldrig hålla mig innanför linjerna. Jag har någon filosofisk/samhällsblogg eller?
Jag benämner det så i alla fall, men suck va svårt det är.
Man ska ju inte ge upp i motgångar och det gör jag inte heller, jag har inte heller brist på ideer bara brist på inspiration, svårt att hitta djupet i det hela att vilja förmedla något viktigt.
Att bara sno AB:s eller expressens nyhets artiklar funkar ju inte och att tjata om vad som är fel och som skulle kunna rättas till i detta samhället handlar typ 90% av mina inlägg om, vad skriver man om för djupa och viktiga saker då?
Eller behöver folk upprepning och en påminnelse om vad som faktiskt är viktigt?
Behöver man skriva uppenbara saker ibland för att människor ska tänka till och ta vara på det som är viktig.
Jag vill ju gärna förmedla bra värderingar och ett bra sätt att förhålla sig till livet men blir inte det lite ut tjatat ändå?
Hmm, jag ska spåna lite på detta och sen komma fram till nått smart och bra, men jag skulle behöva någon som visar mig lite om basic saker när man bloggar, hur man lägger in visa saker, hur man snyggar till bloggen.
För nu vill jag förnya mig, jag vill ha ett nytt utseende på bloggen, skriva bättre saker och få fler läsare.
Japp mina vänner förnyelsens tid har kommit.....Våren är här!
SKRIVET: 2011-03-15, kl 12:44:02 | PUBLICERAT I: Allmänt
Nyfikenhet!Jag tror att det är en "naturlig" egenskap hos människor, tanter skvallrar och gubbar måste plocka isär saker för att kolla hur de fungerar;)
Jag är väldigt nyfiken, får jag reda på något skulle jag aldrig tala om det jag är säkrare än ett kassavalv men jag måste ändå veta saker? Varför om det inte är någon kunskap som jag använda varför måste jag då ha den?
Men jag är verkligen sån att jag gräver snokar och får reda på saker, jag skulle givetvis aldrig kränka någon genom att läsa i deras telefoner eller dagböcker men ibland har det faktiskt hänt att jag använt ett psykolog trix för att få reda på information, varför ska man vara så nyfiken? Jag skulle ju ändå aldrig använda den information jag får eller sprida vidare. Men måste ändå veta!
Någon annan som är nyfiken?
Jag är i säg inte bara nyfiken på vad andra människor håller på med utan på precis allt, som vad kommer hända i framtiden, va händer efter döden, finns gud. Ja alla existensiella frågor är jag också nyfiken på.
Jag älskar att veta saker och ha den egenskapen att folk kan komma till mig och prata och att dom vet att det stannar hos mig, men varför har jag ett behov av att veta?
Visst kunskap är makt men hur kan de vara makt om den är "inlåst"?
Barn,djur alla är ju mer eller mindre nyfikna, är det för att man ska kunna utvecklas?
Jag tror det är så man måste vara nyfiken och våga testa för att komma framåt, hade man inte velat veta hade man inte alltid haft drivkraft och för att citera en god vän till mig, man ska inte dö nyfiken!
Den meningen isäg är inte nyttig för den kan man använda i alla sammanhang och jag vill inte dö nyfiken så jag måste testa vad det nu är som hon slänger fram.
Jag är så simpel ibland!
.jpg)
SKRIVET: 2011-03-14, kl 12:32:17 | PUBLICERAT I: Allmänt
Männskligheten slår nya rekord!Jag har änå ett yrke där det krävs att vi är lugna och balanserade, kunna tänka klart och hantera alla olika sorters människor, både speciella och oliktänkande MEN att anställa dom?
Jag anser mig själv vara normal, jag har inte mycket avvikane beteende, om man då lägger till det faktum att det inte finns något normalt beteende hos människor, så blir det avvikande mycket mindre.
Alla har sin egen normalihets gräns för vad dom anser normalt och normala människor, sen är samhället rätt bra att tala om för oss vad som är normalt och icke normalt.
Men om vi utgår från att jag anser att jag är normal, kanske tom lite bättre än normalt så får ni tolka det som ni vill, jag är väldigt tolerant och dömer få människor men när det kommer till mitt jobb blir jag jag faktiskt värre.
Jag vet att jag har ett svårt arbete att utföra, jag vet vad som krävs av mig och vilka egenskaper du bör ha för att klara av det därför är jag snabbare med att både döma och se avvikelser från det normala beteendet som man bör ha inom mitt yrke.
Idag träffade jag en människa som på många sätt avvek från detta och som toppen över i:et inte vet om han ska kryssa i rutan för om han hör röster i sitt huvud....?!? Eller för den delen om människor kan läsa hans tankar *hmm* Jag insåg ganska snabbt att jag kommer få de svårt att jobba med denna människa om jag inte anstränger mig hårt.
Men när jag väl kom ifrån situationen och började tänka efter, är det fel av mig att döma denna människa, han avviker från det beteende som jag anser att man bör ha i min yrkesgrupp och även kanske privat men de lägger jag åt sidan? Jag gillar inte att döma men jag jag gillar att ha rätt person på rätt plats.
Har ni några tips på hur jag skulle kunna få det att funka, för jag vill komma överens med alla även om jag tycker det är svårt och så social som jag är har jag nästan aldrig svårt för att komma överens med människor men eftersom denna personen var så avvikande att jag blev mörkrädd så behöver nog även översociala jag lite hjälp!
SKRIVET: 2011-03-11, kl 10:32:15 | PUBLICERAT I: Allmänt
Kreativ!Det är ju så att när man blir varm i kläderna som man börjar utveckla och där är jag nu, jag är inne i ett krativt stim där jag vill förändra och förbättra hela tiden. Jag pysslar och pillar och befinner mig överallt.
Detta är ju givetvis inte alla kollegor som tycker om eftersom dom jobbar här längre och vill ha de som det alltid har varit, varför? Om någor kan bli bättre är det inte bra att man utvecklar saker istället för att fastna?
Jag vet att jag är väldigt flexibel när det gäller det mesta men när det utalat är en förbättring varför hindra?
Denna egenskapen viste jag inte om hos mig själv innan, krativ och drifit absolut men vilken nytta man har av den slog mig precis just nu. Håller jag på så här kan jag med andra ord kommer hur långt som helst!
Nej jag är inte självgod utan jag vet vad jag har och vet vad jag har att komma med. Jag vet om mina begränsingar men tänker inte låta dom hindra mig, hinder är tillför utveckling, problem är tillför att lösas!
Jag har som ambition att gå lång inom mitt yrke, jag är isäg inte speciellt intresserad av karriär och skulle aldrig försumma min familj för min karriär, men under de 12 timmar jag är på jobbet så jobbar jag alltid för en förbättrande utveckling.
Är det fel av mig?
SKRIVET: 2011-03-10, kl 16:26:07 | PUBLICERAT I: Allmänt
MelodifestivalenMan skulle kunna skriva en hel bok om allt runt om melodifestivalen, pengar,kändisar, vem ligger med vem detta året, knark, mutor och skandalröstningar men allvarligt så struntar jag fullständigt i allt de där. Vi vet redan att även svenska kändisar håller på med allt de där som dom gör i Amerika och jag kunde inte bry mig mindre.
Men just låtarna, dom borde inte få ha med bra låtar i melodifestivalen eftersom jag vill kunna lyssna även efter detta jippo är över men jag klarar inte av det, efter finalen eller egentligen redan innan finalen vill man bara spy på dom eftersom dom är så sönder spelade.
Mitt förslag är att vi förbjuder bra låtar i melodifestivalen och släpper dom som singlar precis som all annan musik!
SKRIVET: 2011-03-09, kl 10:22:57 | PUBLICERAT I: Allmänt
Artister...Idoler? Förebilder!Barn kommer ju nästan alltid in i en odipus-period, "jag ska gifta mig med dig pappa", "ingen annan ska få ta dig mamma", "du är bara min mamma"!
Detta är normalt och så ska de vara om man inte låter de gå förlångt eller ignorerar det och talar om att det är fel och ger barnet skam känslor.
Men i vilket fall som helst idoler, alla har väl nästan idoler eller förebilder, alla 14 åriga tjejer som blir förälskade i kändisar och hänger överallt för att just han/hon ska se dom och bli lika förälskad. Kan inte låta bli att le för det är så grymt gulligt.
Jag var tvungen att googla en av mina gamla idoler idag för att se vad som blivit av honom blev först genast glad för att jag såg att han (dom) hade släppt en ny skiva som jag helt hade missat sen kollade jag in det på youtube och blev så besviken. Va dåliga dom var. Det var rent pinsamt dåligt faktiskt jämfört med de dom produserade innan. Då blir man så där barnslig och tänker för sig själv dom var mycket bättre när jag var liten.
Jag lyssnar faktiskt på deras skivor fortfarande i alla fall de två första som var de två bästa efter det verkar det ha gått utför för totalt.
Men det är ju de som är så farligt med idoler man bedömer dom efter de som var innan, det spelar ingen roll om man inte stött på dom under längre perioder man bedömer dom ändå efter de dom gjorde innan, hur man tyckte om dom när man var "liten".
Stackarn dom har får inte en ärlig chans!
Om man däremot inte gillar någon från början och man hör något bra dom gjort flera år senare, då låter det anorlunda! Nu menar jag inte att man ska vara svart o vit o bara ge dom 1 chans men det är så roligt hur man dömer folk anorlunda.
Ja om detta inlägg blev mycket vettigare än tidigare vet jag inte men jag gjorde i alla fall ett ärligt försök
SKRIVET: 2011-03-08, kl 17:48:08 | PUBLICERAT I: Allmänt
Ja som sagt....Jag har påbörjat så många långa och djupa inlägg att jag drogs ner själv och fastnade i tankarna och inte kunnat komma vidare. Men även om jag masar mig fram genom livet som en zombie just nu så snurrar de på för alla andra.
Dagen ämne? Ja det finns inte något för tillfället men jag hoppas få inspiration medans jag skriver..here we go.
Jo nu vet jag, maktlöshet att förlora kontrollen. Den känslan upplever jag en just nu, att inte kunna kontrollera något att ha förlorat fotfästet lite och att det inte är upp till mig vad som sker, nu har ju det som inte fick de redan skett men maktlösheten verkar hålla i sig.
Maktlöshet är alltid en jobigt känsla oberoende på när den dyker upp, i vilken situation den en visar sig är det alltid jobbig att ta tag i.
Hur tar man tag i något man själv inte styr över? Som kanske är försent?
Jag känner som att jag helt har förlorat förmågan att kunna utveckla tankarna mitt vanliga jag hade haft en teori om detta om hur jag skulle lösa det men just nu är jag blockerad av sorg och kommer inte förbi, den blockaden.
Jag har bara insett att det får ta sin lilla tid, jag kommer inte komma på några smarta eller kvicka texter idag men jag hoppas de blir bättre i morgon!
SKRIVET: 2011-03-05, kl 15:48:57 | PUBLICERAT I: Allmänt
När man inte finns längre blir man en stjärna på himlenJag inser att jag hade totalt fel när jag kände en närvaro av döden, det röde sig inte alls om min döda vänskap utan om en familjemedlems död. Sjukt egenligen att man kan känna sånt i för väg utan att ens veta om det.
Samma dag jag skrev inlägget lades han in på sjukhuset för operation, men det dröjde ytterligare en vecka innan det hade nått mig. När jag väl fick budskapet var det redan riktigt kritiskt och ytterligare 48 timmar senare var han borta.
Så fick jag mitt första möte med döden ändå, jag som gått och funderat på detta ett tag. Sjuka sammanträffande?!
Jag är ju inte speciellt religös eller andlig av mig så jag tror inte på tecken, men varför dyker det alltid upp en massa skumma saker när döden inträffar?
Eller letar man efter tecken ofrivilligt?
Detta kommer nog bli år hundradets tråkigaste inlägg men jag kan verkligen inte fokusera tankarna kring en enda vettig sak just nu, jag inser att formulera meningar är ett problem, att överhuduvdtaget tänka på något annat är svårt.
Men om ni som läser har några tips och tankar om begravning så dela gärna med er. Som sagt jag har aldrig mött döden för och eftersom detta är min första gång så sitter jag helt fast i ett konstigt tankemönster.
Skuld, sorg, saknad i den ordningen känner jag för dig. Jag insåg att du vara närmare än jag ville se, du fanns där ändå som en orolig skugga i utkanten av mitt liv. Du lämnade så många bakom dig som har så många frågor som behöver så många svar. Jag är glad för att du levde den sista tiden i ditt liv som en lycklig man. Jag vet att du är på en bättre plats och jag vet att du vet att du är sörjd,saknad och älskad. Jag vet att det sista du såg i livet var oss, vi som du trodde du miste men som fanns där ändå. Du somnade in med tankarna om att familjen betydde allt och även om livet har rullat på så fanns vi där.
Vi kanske inte är som alla andra, vi är nog rätt konstiga i vår familj släkt, men du är aldrig övergiven, du är aldrig ensam och du, du kommer bli den vackraste stjärnan på vår himel.
Familjen framför allt - Du är saknad!
SKRIVET: 2011-03-03, kl 17:01:39 | PUBLICERAT I: Allmänt
Familjen framför allt!Familjen framför allt!
Jag kan inte släppa jag kan inte glöma att jag stötte bort dig, jag gav dig aldrig en ärlig chans att lära känna mig.
Jag bet ifrån och tag avstånd och nu är de för sent, du är nästan borta.
Alla frågor jag har kommer jag aldrig få svar på.
All historia som dör med dig är ovärderlig.
Varför var du inte värd min tid?
Du ligger inför döden och han står inte långt borta, vi känner närvaron av honom hela tiden, jag vet att du uppfattade att jag var där. Jag vet att du väntade på oss hela tiden men gav du upp när vi gick? Fick du ditt farväl precis som vi fick vårt?
Har jag sagt adjö till dig för sista gången?
Mina vänner, sätt er inte i denna situationen att ni vandrar genom livet med dessa frågor, sätt framiljen framför allt!
