SKRIVET: 2011-01-18, kl 16:29:40 | PUBLICERAT I: Allmänt

Ingen är längre speciell

Nu kanske ni undrar vad jag menar men det hör ihop med ett inlägg jag skrev för någon månad sen som heter meningen med livet och det tredje hålrummet. http://moralensvaktare.blogg.se/2010/september/

I detta samhälle vi lever i är tyvärr ingen längre speciell, en är bra på att sjunga men han/hon är bättre.
Du skriver bra texter men han/hon skriver fantastiska.
Är det konstigt att det råder identidetskriser runt om eller precis överallt egentligen.
Många ideneifierar sig med sitt jobb, sin hobby eller sin religion/idiologi, du är alltså en av den större massan.
Du intalas hela uppväxten att just du är unik och på ett sätt är du det men på vilket sätt är du unik?
Är du vackrare än din nästa? Kanske men det ligger ju i betraktarens ögon!

Nöjer du dig med att bara vara du? Räcker det med att bara vara du?
"-Nu söker vi spjutspetsen till detta, är det du?"

Det uppenbara svaret är väl nej det räcker inte med att bara vara du, du får inte vara nöjd med ditt liv, du ska alltid vilja ha mer. Vackrare kropp, bättre utbildning, finare hus, snabbare bil etc

Vill du bli känd?
Då ska du vara Olinda från Big Brother eller Jackie från Paradise Hotell, det räcker nämligen inte med Olinda eller Jackie för dom måste vara något mer än vad dom är, eftersom dom inte är speciella nog.

Detta kanske inte är något större problem, det är i alla fall inte det för mig, för jag har en grundtrygghet i mig själv som är så djupt inrotad att jag behöver inte jaga efter någon som jag själv inte är eller jaga efter någon som jag kunde ha varit. Men det är få förunnat att ha denna trygghet, det är få förunnat att inte känna pressen från samhället.

Att utvecklas är bara normalt, alla ska utvecklas men att jaga en person som inte finns är inte utveckling det är idioti!

Var stolta över er!


prinsessanadia

Vad det gäller utseende eller sättet att vara så skiter jag fullständigt i vad samhället säger. Men klart att det finns en stress över att det inte räcker att bara vara jag. Speciellt när det gäller jobb. Man skickar in sitt cv, men vet att det kommer finnas 100 andra med mer erfarenhet. Vid såna tillfällen så känner man sig otillräckligt. Ibland känns det som att samhället vill att man ska vara någon slags stålkvinna, men det fungerar ju inte så. Att man nu för tiden behöver högskoleexamen för att få jobb på typ ica, gör ju inte saken sämre. Man kan tyvärr inte skita i allt vad samhället heter för då går man snart på soc.



Svarade på din kommentar hos mig..



PUBLICERAT: 2011-01-19, 10:35:58 | URL: http://www.prinsessanadia.se
charlotte

jag tycker att jag är speciell. jag älskar mig själv.skulle inte vilja vara ngn annan. men det är nästan fult att vara kär i sig själv. det sticker i ögonen på en del.. fast balansgången mellan att älska sig själv o vara högmodig är nog ganska fin



PUBLICERAT: 2011-01-19, 17:09:51 | URL: http://kloppan.wordpress.com
Väktarn

Nadia: Men om detta samhället inte är något att sträva efter, varför ska vi då följa deras regler?

Jag anser inte att kraven som finns på människor idag är rimliga, varken för killar eller tjejer.

Du får inte en chans att behövas eftersom du alltid är utbytbar. Jag känner väl som du att det är karriären som är det område jag blir osäker men inte annars. Men det är nog jobbigt. Jag möter så mycket människor som inte har den här grundtryggheten som hela tiden strävar efter att leva upp till en person dom hittat. Hur många gånger fick man inte höra "var dig själv, det kommer du längst på" men den filosofin fungerar ju bara om man faktiskt har folk att se upp till som är sig själva.


Väktarn

Charlotte: Jag håller med dig man ska vara nöjd med sig själv, men som du skriver, då är de ju fel på det istället. Jag fördrar nog hellre en liten dragning åt högmod istället för en missnöjd bitter figur. För att kunna ta sig fram måste man tro på sig själv det finns tyvärr ingen som gör det!



KOMMENTERA DETTA INLÄGG:

NAMN Spara info?

E-POST (publiceras ej)

URL

Kommentar: