Nu när hösten fallit på, verkar det inte så svårt att vara djupsinnig. Det är något med det smygande mörkret, den kalla luften och naturens förvandling som riktigt inbjuder en till att sluta sig om sig själv och börja reflektera över saker. Har detta också ett arv från tidens begynnelse, när människor rustade inför vinterna?

Kan vara så, det negativa med hösten är att man inte orkar ta tag i sina bestyr. Man är trött och hängig man vill sova mycket.

Jag personligen gillar inte hösten, jag älskar våren och sommaren, en tid av lätthet och romantik men jag skulle aldrig för den delen vilja flytta här ifrån, man upplever inte våren på samma sätt som efter en kall hård vinter.

Klart hösten har sina fördelar, en god bok med en kopp varm te när höst vinden viner, det är fantastiskt.





"Det är en tröst att hösten är så vacker"